Exempel på idéer

Här hittar du exempel på idéer som skickats in som ansökan till tidigare års Queen Silvia Nursing Award. Vi har inte valt ut idéerna baserat på ranking utan tagit stickprov ur de som skickats. Använd gärna som inspiration, men kom ihåg att idén du ansöker med ska vara din och bara din.
Lycka till!

1) Utbytesdagar

Liksom vi studenter borde även vårdpersonal (oavsett yrkeskategori) få lära sig och utbyta kunskaper och erfarenheter i andra länder. Varför detta? – Vi lever i ett mångkulturellt samhälle, där våra vårdtagare är av lika sociala bakgrunder, religion, kulturer, etnicitet etcetera. I och med detta har ju gemena man sin egen syn på samvaron, där hälso- och sjukvård ingår. Om vårdpersonal får uppleva en annan kultur, arbetssätt, träffa människor av andra religioner, blir vi än mer kulturkompententa. Därefter kan vi ha större förståelse för vårdtagare som exempelvis är från en annan kultur och/eller religion. – Knyta kontakter med övriga Sverige/Norden/Europa/världen. Varje arbetsplats har sina egna rutiner, tänk om alla personal ta del av ens kollegors kunskaper/erfarenheter (vid andra arbetsplatser), då skulle verksamheter utvecklas och förhoppningsvis bli ännu bättre. – Kollegor att vända sig till i form av stöd, forum på Internet, med mera. Att ha någon ”neutral” att prata med, som dessutom är inom samma bransch underlättar om man har det svårt.

2) Den vårdande trädgården – en upplevelse för alla sinnen.

Min idé är att anlägga en trädgård på äldreboendet. Den närliggande trädgården ger flera fördelar: Att kunna vara utomhus och andas frisk luft, att se årstidernas förändringar. Dricka sitt eftermiddagskaffe i trädgården. Plantera, rensa och gallra för den som orkar och vill. Se blommorna komma upp ur myllan på våren – flera som jobbar inom vård och omsorg har nog som jag upplevt den stora lyckan när man plockat vårblommor till de äldre på vägen till jobbet och fått se vilken effekt det kan ha på en människa att se scilla, vårlök, snödroppar och tussilago! Trädgården bör ha upphöjda rabatter så att en rullstolsburen person kommer åt att se och röra, samt breda gångar där en rullstol kan ta sig igenom och vända. Åtkomsten till trädgården ska vara lätt: direkt utanför de breda glasdörrarna eller franska fönstren och helst ingen tröskel eller hiss så att trädgården kan ses inifrån också. Promenadstråk kan skapas med ett slags park runt rabatter och planteringar, för promenader runt trädgården.

3) Rekreationshem – ett alternativ till äldreboende/demensboend

Enligt Omvårdnadens grunder – Hälsa och ohälsa, skall vi (blivande) sjuksköterskor arbeta på ett salutogent sätt, vilket innebär: ha en helhetssyn, jobba med friskfaktorer, livskvalitet, funktionsdiagnoser och situationsupplevelsediagnoser, kontinuum, förebygg sjukdom, lindra/främja/underlätta samt anpassning. Jag tycker dessa ord stämmer väl överens med vad ett rekreationscentrum är. På Ronneby Rekreationscenters (Blekinge) webbsida står det: ”Du är hjärtligt välkommen till SPA. Det är till för dig, din hälsa och ditt välbefinnande. (…)I det underbara poolhuset, där det finns ångbastu, bubbelpool och en 34-gradig pool är det alltid ljust, varmt och skönt.” Visst låter det underbart? Jag skulle föreslå att vid framtida byggen av äldreboenden ska det vara mer som detta: ett rekreationscentrum, men för enbart äldre/dementa. I anslutning till rekreationscentret skall det även finnas lägenheter som är välanpassade efter en vårdtagares behov. Det kan exempelvis vara större ytor (tänk på att en golv/taklyft, rullstol, duschstol etc skall få plats), samt ett badrum/toalett som har tillräckligt utrymme för rullstoll och personal. Lägenheterna skall vara ljusa men ändå Ha utrymme för att vårdtagaren ska få välja inredning själv. Aktiviteterna ska gå hand i hand med vårdtagarens autonomi (självbestämmande). Om en äldre vill bada bubbelpool, ska denna göra det. En annan kanske vill jobba med styrketräning. En tredje kanske vill måla – då ska hen få göra det! Jag menar på att var och en av de boende ska få sin egen tid för vad hen själv vill göra. De hade ett självbestämmande liv när de var unga, det måste de ha fortsättningsvis. Maten ska vara ekologisk och tillagas av exempelvis restaurang-elever (komvux eller gymnasiet), nutritionen skall utgå från vetenskaplig evidens.

4) Estetiken är en den av omvårdnaden

Alla har vi väl någon närstående som bor på ett äldre/demensboende, eller sjukhem? De jag varit på (3 olika ställen i olika städer) ger ett intryck av en kal korridor, något bord och stolar, och kritvita väggar. Vad tycker ni om det? För mig blir det som ett sjukhus-liknande känsla – stel känsla. Både i kurslitteraturen Grundläggande omvårdnad – hälsa och ohälsa” nämns det att miljön (där i det här fallet de äldre bor) skall ha en estetisk dimension, där de ska trivas, är väl till mods och att deras hem skall vara ombonat. Nu vet jag inte hur det ser ut på övriga landets äldre/demensboenden (ni får mer än gärna berätta), men jag tycker det ska satsas mer på inredning, belysning, färger etcetera. Som personal går man dit och jobbar, men de äldre bokstavligen Bor där. Det enda som är inrett enligt deras tycke (eller anhörigas) är lägenheterna. Där är i alla fall inte mina boende så mycket under dagarna (mest i allrummen). Jag har som förslag att varje anhörig (eller personal) sitter i lugn och ro med respektive boende och frågar om denna har en eller flera förslag på estetiken på boendet. Färger? Blommor? Möblemang? Frågorna måste vara konstruerade så det är lättbegripligt och kan tolkas på ett sätt. Om det går under en nationell standard ges det förutsättningar för att de äldre får samma möjlighet att få vara med och påverka – demokrati och autonomi. Om de inte vill så vill de ju inte, ingen som kan tvinga de. Men det är viktigt att de faktiskt får chans att påverka utformning av sitt eget boende. Sedan var det där med kostnadsfrågan. Givetvis kostar allting pengar här i livet. Hyrorna (iaf av den erfarenhet jag har) kostar ju väldigt mycket per boende och lägenhet. En fond kanske skulle vara på sin plats och skapa för våra äldre?

5) Jobba med delmål och mål med patienten

När en äldre person blir placerad på ett äldre/demensboende vänds ju givetvis livet upp och ned. Det jag tycker personal/chef på verksamheten är att ”fånga upp” den äldres tankar och funderingar, samt snabbt skriver en genomförandeplan/utvärderingsplan. Många är oftast multisjuka och behöver flera typer av stöd. En person kanske är rullstollsbunden, kan inte äta själv och har ett sämre verbalt språk. Tillsammans med personal och anhörig (som den äldre känner sig trygg med) skrivs det ned en genomförandeplan. Denna kan exempelvis innehålla punkter där samtliga kommer överens om att behålla alla de fungerade funktionerna vederbörande har, arbeta med rehabilitering av exempelvis rörelsen i en arm, etcetera. Samtidigt som personal jobbar med det friska måste ju även man se till de medicinska aspekterna: vilka sjukdomar/åkommor har den äldre fått, vad och hur ska detta lindras/botas? Det vi måste tänka på att genomförande/utvärderingsplanen Alltid ska utgå från individen, inte hur personal tror det ska vara. Lyssna på vårdtagaren och anhöriga. Vi måste jobba patientnära. Om inte patienten i fråga är kapabel till prata ska en nära anhörig agera som ett språkrör – det är ju de som känner de sina bäst.

Comments are closed.