Hej Oili Dahl, ordförande i Svensk Sjuksköterskeförening!
Vill du börja med att berätta om Svensk Sjuksköterskeförening och din roll som ordförande?
Svensk sjuksköterskeförening är en professionsorganisation för sjuksköterskor som arbetar med att driva frågor och påverkansarbete för en mer jämlik vård med god omvårdnadskvalitet för hela befolkningen i Sverige. I Sverige utförs vården av högkompetenta sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor, och Svensk sjuksköterskeförening stödjer deras profession.
Vårt arbete utgår från utbildning, forskning, kvalitet samt etik och vi jobbar evidensbaserat så långt det är möjligt. Centralt är att vi hanterar den etiska koden för sjuksköterskor i Sverige, det är vi som står för översättningen och att alla berörda känner till den.
Rollen som ordförande handlar om att driva den strategiska delen, som sträcker sig flera år framåt. Det är frågor som rör föreningens medlemmar och hög omvårdnad på organisations- och befolkningsnivå. För att driva professionsutveckling som gagnar både patient och närstående krävs också politiskt påverkansarbete tillsammans med kollegor och andra vårdverksamheter.
Det är min roll att leda den strategiska agendan och eftersom jag är förtroendevald behöver jag ha ett öra mot sjuksköterskorna och verksamheterna i vården, samt kunna initiera nya områden genom omvärldsbevakning. Det här är inget arbete jag utför ensam. Min andra viktiga uppgift är att leda vår nationella styrelse och se till att vi använder våra gemensamma kompetenser på bästa sätt.
Mycket i mitt arbete handlar också om att föra budskap och dialog med andra i samhället som till exempel genom denna intervju
Du har lång erfarenhet som sjuksköterska, specialistsjuksköterska och olika ledande roller på Karolinska Universitetssjukhuset. Hur kommer det sig att du ville du bli sjuksköterska från första början?
Jag en teamspelare som tycker det är kul att samverka med andra människor och jag har ett genuint intresse för samhället och andra människor. Redan under gymnasietiden jobbade jag som volontär med grupper som behövde stöd, där märkte jag att jag fick förtroende och nådde fram. Det var intressant och jag kände att jag passade för det här. Sjuksköterskerollen passar också bra med mina värderingar. Det var 32 år sedan och det har varit en jätterolig resa. Det vill jag gärna lyfta – att som sjuksköterska kan man göra så otroligt mycket! Som att utbilda sig till specialist, fördjupa dig i den patientnära vården, vara lärare eller forska. Många delar kan också kombineras. Det är yrke som tar dig till världen om du vill. Det finns verkligen oanade möjligheter som sjuksköterska.
Jag har trivts i rollen hela vägen och har jobbat för hög omvårdnad och sjuksköterskeprofessionen väldigt länge på många olika sätt, hela tiden med patienter och närstående i fokus – det är det som driver mig. Jag känner mig stolt över att vara sjuksköterska. Många sjuksköterskor möter respekt och alla sjuksköterskeuppgifter innehåller ledarskap, det tycker jag är utvecklande. Nu när vårt kunskapsområde omvårdnad är ett vetenskapligt kunskapsområde finns det så mycket utvecklingsmöjligheter, det är ett dynamiskt område som också utvecklas.
Vilken är ditt bästa minne/erfarenheten från den här tiden?
Det är erfarenheterna från situationer där man kunnat stödja på riktigt. Jag har jobbat med väldigt svårt skadade personer och närstående till dem där det har varit viktigt med stabilitet och trygghet i svåra situationer. Jag har också tagit med mig erfarenheterna från teamarbetet, när man lyckas som team och att vi faktiskt kan göra så stor skillnad tillsammans.
Det är en brist på sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor i nästan samtliga regioner och kommuner idag. Vad beror det på?
Vi är inte riktigt klara i Sverige om det beror på att antalet är för få. Många lämnar yrket efter några år. Det vårdbehovet vi har i Sverige just nu och det vi kan erbjuda går inte riktigt ihop och det skapar en stor stress, framför allt etisk stress, då många behöver vård och stöd. Den har under pandemin kulminerat. Sjuksköterskor känner att de inte kan ge den hjälpen på ett bra sätt och det gnager såklart på professionens högre mål.
Sjuksköterskor är bra på att hantera stress, det gör de varje dag. Men när vi tycker att det går ut över att vi inte kan ge en bra omvårdnad, jobba förebyggande, göra riskbedömningar och förutse hur vårdskador kunnat undvikas om vi jobbat annorlunda, då tror jag att det är många sjuksköterskor som känner att de inte kan jobba kvar. Det är en del av problematiken.
Väldigt många vill bli sjuksköterskor idag och det är ett ökat söktryck på utbildningarna. När det då är för få erfarna som kan utbilda och ge en bra introduktion så får vi inte den här fina spiralen. Det här finns det färsk svensk forskning på och den kunskapen borde ligga till grund för hur vården organiseras vad det gäller arbetsbelastning, möjlighet till fortbildning och rimliga krav med rätt stöd.
Andra delar av problematiken är ledarskapet som brister genom att inte fokusera på etiken samt svagt erkännande av sjuksköterskeprofessionen. Det är ett komplext problem och det är många delar som behöver förändras.
Vilka åtgärder krävs för att vända trenden?
Jag tycker man ska lyssna på sjuksköterskorna. Analysera problemen, börja med vilka områden som sjuksköterskorna uppfattar som problem. Enligt min erfarenhet handlar det om stödet, fortbildning, avsätta resurser för bra introduktion och hur det kan bli bättre för patienterna. Kan man göra det så ökar det motivationen och tillfredställelsen inför arbetet.
Sjuksköterskor behövs i ledningsgrupper och vara med på beslut gällande omvårdnad. Enligt Coronakommissionen hade vi inte klarat pandemin om inte professionen hade tagit ansvar. Trenden kommer behöva vända eftersom man måste erbjuda vård för personer som behöver det.
Svensk sjuksköterskeförenings medlemmar har just träffats på VFU-konferens – hur har oron bland medlemmarna förändrats under pandemin gällande arbetsmiljö och patientsäkerhet?
Många vittnar om och är oroliga för kompetensväxlingen. Vi har ju en brist att förhålla oss till oavsett vad bristen beror på. Det finns olika kompetenser som vittnar om att kompetensväxling pågår – vi menar att kompetens inte kan växlas. Uppgifter däremot kan växlas och det kan ibland vara bra men då behöver professionen vara med och bestämma vilka uppgifter det gäller och hur det ska gå till. Att kompetensväxla underminerar alla vårdprofessioners kompetens. Ändå händer det i verksamheten och det är en oro vi försöker åtgärda. Distriktssköterskor har till exempel vittnat om att man tar in grundutbildade sjuksköterskor istället för specialistsjuksköterskor inom primärvården. Man kan inte förvänta sig att de ska ta samma beslut som en specialist och det leder också till längre hembesök och försenade åtgärder och behandlingar.
Under covidtiden har patientsäkerheten varit en väldigt central fråga i och med att behovet så tydligt överskridit resurserna. Patientsäkerhet är inte en bara en sjuksköterskefråga tycker jag, det är fråga för hela teamet. I den nya nationella handlingsplanen lyfts patientsäkerhet till en systematisk nivå och det vill absolut alla bidra till, men det är klart att man är orolig för patientsäkerheten och stundtals också för kvalitén.
Pandemin har också bidragit till att många vill jobba inom vården och det är många som söker till sjuksköterskeprogrammet – det är extremt viktigt att de tas väl omhand, får bra verksamhetsförlagd utbildning, stabilt handledarskap och tas emot väl i verksamheten. Att de i sina första år i yrket får den rätta kravsättningen och det rätta stödet. Det är något som oroar alla inom föreningen nu, vi behöver lyckas med detta uppdrag för att få fler kollegor för att försörja för framtiden. Något vi lyfter i föreningen som är kopplat till detta med verksamhetsförlagd utbildning är återväxten av akademisk kompetens. Med det menar vi sjuksköterskor som disputerat som kan fungera som lärare vid universitet och lärosäten där vi snart har stora pensionsavgångar. Där behöver vi se till att det blir förenade anställningar - att sjuksköterskor får fortsätta med forskarutbildningar och att vi ska få fler disputerade för att vi ska behålla vår bra utbildningsnivå, men också att vi får de personerna delvis till vårdverksamheterna för att implementera ny kunskap och handleda. Det handlar om en kombinerad tjänst där sjuksköterskan är både lärare och i vårdverksamheten. Många är intresserade men det finns inte de strukturerna ännu. Det försöker vi få till.
Vad mer önskar du påverka i din roll som ordförande för Svensk Sjuksköterskeförening?
Det är valår så det är jätteviktigt att vi försöker påverka så vi får bättre erkännande och respekt. Vi har jobbat med något som heter Handbok för politiker som vi ska dela ut på Almedalen. Den grundar sig på de två rapporter som WHO har släppt under pandemin om tillgång till sjuksköterskor i världen med strategier och kraftiga förslag till regeringar världen över vad man kan göra för att behålla de sjuksköterskor som finns idag och hur det ska finnas tillräckligt med sjuksköterskor i framtiden.
Utan oss sjuksköterskor och barnmorskor kan man inte nå de globala målen som till exempel jämlik hälsa. Vi står för 90% av all vårdpersonal i världen. I boken har vi koncentrerat oss på tre områden.
Påverka ledningsstruktur inom hälso- och sjukvård med sjuksköterskor i befattningen
Möjligheten att jobba som sjuksköterska för en god och säker omvårdnad, bygga en organisation med bra stöd som mäter kvalitet med hjälp av kvalitetsregister med fler omvårdnadsvaribler. Ekonomiska resurser för ett nytt yrke – Avancerad Specialistsjuksköterska, en sjuksköterska med masterutbildning inom omvårdnad
Utbildningsinsatser – det finns många i Sverige som har utbildat sig och arbetat som sjuksköterska i andra länder, de behöver vi få in i yrket och professionen i Sverige med kompletterande utbildningar för svensk sjuksköterskelegitimation och nå svensk standard. Andra utbildningsinsatser som gör sjuksköterskeyrket till ett yrke där man väljer att stanna som till exempel huvudhandledare och förenade anställningar.
Queen Silvia Nursing Award mål är att uppmärksamma sjuksköterskors och undersköterskors engagemang och uppmuntra till initiativ som gör skillnad inom vård- och omsorg, särskilt för äldre personer och personer med demenssjukdom. Svensk sjuksköterskeförening är en av Queen Silvia Nursing Awards partners. Varför är det viktigt för er att stötta Queen Silvia Nursing Award?
Det är glädjande att få stötta den här typen av initiativ. Det är bra att detta område uppmärksammas och samtidigt uppmuntrar innovation för att underlätta vardagen för äldre personer och personer med demenssjukdom. Det är ett mycket viktigt område att utveckla och som inte alltid får så mycket uppmärksamhet.
Queen Silvia Nursing Award stimulerar den kreativa kunskapen som finns hos sjuksköterskor, studenter och andra vårdprofessioner. Priset uppmuntrar till konkreta förbättringar och det behöver vi fortsätta göra. Vi behöver absolut hög omvårdnadskompetens inom detta område och fler sjuksköterskor kanske också blir mer intresserade och får upp intresset för äldre personer och demensvård. Senaste vinnaren Carolines innovation ”Minnesalbum med musik” är fantastisk och jag tänker att den kan förgylla vardagen för personer med demenssjukdom. Det är ju vardagen som är viktigt – för oss alla.
Vi är jätteglada att vi får vara med och uppmärksamma och stötta sjuksköterskors och undersköterskors engagemang och initiativ som gör skillnad inom vård- och omsorg!