Stipendiatbloggen

Här kan du följa våra stipendiater under deras internship och låta dig inspireras.
19 december, 2017
Kommentarer inaktiverade för Ett sista inlägg

Ett sista inlägg

Idag hålls jurymötet för nästkommande vinnare av Queen Silvia Nursing Award vilket innebär att en ny vinnare kommer presenteras nästa vecka. I och med det är det dags för mig att fokusera på det sista av mina studier (fyra veckor kvar!), ta mitt pick och pack från studentlägenheten (vem väljer ens att flytta 22 december??) och låta nästa person ta plats här på bloggen. Det har varit ett minst sagt händelserikt år för min del mestadels tack vare QSNA och allt vad det innebär, men även på så många andra plan. Att ha vunnit QSNA är verkligen ärofyllt och jag har försökt suga ut så mycket som möjligt. För att vara ärlig har det inte alltid varit helt lätt att kombinera internshipet med skolan alla gånger, då sista året kräver så mycket av oss studenter, inte minst under sista terminen då vi enbart har praktik. Jag tror inte jag är ensam om att däcka direkt efter praktiken om dagarna, ha cirka noll lust till att umgås med vänner/familj, finna ork till att ta sig till gymmet eller ens att laga mat. Men nu börjar jag ändå se ljuset i tunneln och det finns såklart en längtan att starta min nya karriär på en gång efter examen, men 10 dagars ledigt har jag ändå unnat mig själv. Trots att det kan vara tufft att få ihop livspusslet vill jag ändå uppmana alla ssk-studenter till att söka detta stipendium, det är verkligen en unik chans och Du kommer inte att ångra dig!

Jag vill avsluta med att tacka alla som varit inblandade i mitt liv detta år, hela SCI-gänget – särskilt Gustav som planerat allting åt mig, alla samarbetspartners och alla andra som jag fått äran att lära känna. Det här året har varit helt fantastiskt och jag har så många nya erfarenheter som jag inte kunnat få på annat håll. Framöver kommer jag delta i ett regeringsuppdrag åt SSF, skriva en artikel åt Tidskriften Ä samt kanske synas lite under juldagen på TV4, så håll ögonen öppna! Hur det går med min idé får framtiden visa.

Och till sist: god jul och gott nytt år!

/Saga

Read More
17 december, 2017
Kommentarer inaktiverade för Aleris Specialistvård Sabbatsberg

Aleris Specialistvård Sabbatsberg

För en vecka sedan gjorde jag ett besök på Aleris Specialistvård i Sabbatsberg, Stockholm. Jag valde att göra mitt sista internship just där då operation är något som jag tycker verkar spännande, men inte har så stora erfarenheter kring – vilket gjorde valet självklart. Jag kom dit på förmiddagen och fick byta om till operationskläder, som för övrigt är sjukt varma, samt en op-mössa som kanske inte är det snyggaste jag vet.

Iförd mundering var jag redo för att göra entré på ortoped dagkirurgi-avdelningen. Enhetschefen Mats visade mig runt på avdelningen, deras op-salar, UVA-delen och dylikt. Avdelningen var ganska liten men det var ändå stor omsättning på patienter. Under dagen deltog jag vid fyra operationer, tre artroskopier och en åtgärd av akillestendinit. Två av operationerna var under narkos, så jag fick sätta larynxmask, vilket är helt annorlunda på verkliga patienter till skillnad från dockorna i skolan.

Jag hann även med att vara ett par timmar på UVA-avdelningen dit patienterna kom innan och efter op. Innan op sätts det infarter och eventuell pre-medicinering ges, efter op har man övervak av saturation, blodtryck och puls, samt förser patienterna med smörgås och kaffe då de ofta varit fastande sedan kvällen innan. Dessa patienter får gå hem redan samma dag, ofta med rehabiliteringsschema från en fysioterapeut.

Det var en väldigt rolig och spännande dag med trevlig personal. Det finns verkligen variationer i yrket som jag har valt och det gör att man aldrig slutar lära sig saker!

Operationssalen

Uppvakningsavdelningen

/Saga

Read More
6 december, 2017
Kommentarer inaktiverade för Inspirationsdag för chefer och ledare

Inspirationsdag för chefer och ledare

Igår, den 5e december, var jag återigen i Stockholm för internship. Denna gång var det Vårdförbundets inspirationsdag för chefer och ledare som stod på agendan. Trots att jag inte är chef så fick jag med mig mycket som jag kommer att ha nytta av i mitt framtida yrkesliv.

Dagen började vid 09.30 på Scandic Hasselbacken för registrering och frukost. Under frukosten mötte jag Ulla Falk som arbetar på Vårdförbundets nationella kansli med bland annat sjuksköterskors professionsfrågor och utbildningsfrågor. Ulla och jag har träffats flera gånger tidigare i andra sammanhang, så det var trevligt att ha någon man är bekant med att umgås med under dagen.

Klockan 10.00 inleddes dagen av Ragnhild Karlsson som är ledamot i Förbundsstyrelsen Vårdförbundet. Första föreläsaren som välkomnades var Leif Denti som hade en otroligt inspirerande föreläsning om Innovation. Jag är starkt för förbättringsarbeten så det var många bra tips som jag snappade upp och tar med mig i framtiden. Efter den var det tid för lunch då jag åt en jättegod köttfärslimpa i den extremt fina restauranglokalen. På eftermiddagen hade årets vårdchef Victoria Bruun en föreläsning som hette Våga visa vägen i ledarskapet. Victoria började som chef efter tre år i yrket inom allmänpsykiatrins slutenvård. Även Joachim Eckerström som vann Vårdförbundspriset i år under Vårdgalan talade om sitt projekt SI som handlar om självvald inläggning vid emotionell instabilitet. Elin Nilsson & Madeleine Nilsson som även de var nominerade till Vårdförbundspriset talade om minskad läkemedelsanvändning hos personer med BPSD. BPSD står för beteendemässiga och psykiska symtom vid demens. Innan det var dags för eftermiddagsfika så höll de fyra sistnämnda personerna en diskussion gällande olika frågor om ledarskap tillsammans med Marianne Hiller. Sist ut för dagen var Modiga Mia som hade en presentation utifrån ett anhörigperspektiv, då hon är personlig assistent åt sin son som har Down Syndrom.

Alla föreläsningar och presentationer var väldigt inspirerande och gav mycket eftertanke. Det var en fantastisk dag som jag är väldigt tacksam att ha fått deltagit i och jag hoppas att jag får chans att gå igen i framtiden (då som chef förhoppningsvis).

/ Saga

Till eftermiddagsfikat fanns det otroligt mycket att välja på. Själv tog jag en bit passionscheesecake och en liten smoothie.

Julkänslan var på topp!

Entré till den fina restaurangen.

 

Read More
29 november, 2017
Kommentarer inaktiverade för Lunch med Johanniterordern och ett sista möte med etiska rådet

Lunch med Johanniterordern och ett sista möte med etiska rådet

Nu börjar mitt år som QSNA-stipendiat att dra ihop sig, men det återstår ytterligare några inplanerade besök innan jag lämnar över till nästa vinnare. Förra veckan hann jag med att luncha med Johanniterorden på Högkvarteret, tillsammans med Gustav från SCI samt en ny medarbetare. Johanniterorden grundades redan år 1099 och deras uppgift är densamma nu som då, nämligen att hjälpa nödlidande och sjuka. Deras verksamhet bedrivs, förutom i Sverige, i Gaza och Jerusalem. Man kan söka stöd både som organisation och privatperson, men deras största mottagare är Silviahemmet, Karolinska Institutet samt ett barnhem i Estland. Johanniterorden har även startat något som kallas för Johanniterhjälpen. Johanniterhjälpen är en ideell förening som jobbar med hjärt- och lungräddning, där kurser och utbildning inom livräddning ingår årligen. Det var intressant att veta mer bakom organisationen, då jag egentligen inte hade så stor koll på innan vad deras verksamhet handlar om!

Senare den veckan var jag på ett sista möte på Svensk sjuksköterskeförening tillsammans med etiska rådet. Ämnen som diskuterades var ungefär samma som sist, nämligen eutanasi, omskärelse av pojkar samt etiska riktlinjer vid ställningstagande till att avstå från och avbryta livsuppehållande behandling. Den sista punkten kommer att bli väldigt aktuell för min del då jag skrivit på anställningspapper som sjuksköterska på onkologavdelningen här i Västerås, vilket kommer bli fantastiskt kul och utmanande. Det har varit otroligt givande att sitta med i etiska rådet som studerande adjungerandeledamot under detta år och jag hoppas att nästa stipendiat från samma chans som jag har fått. Etik är något som går att återfinna överallt, inte enbart inom sjukvården och det är viktigt att ämnet lyfts upp på alla arbetsplatser.

/Saga

Read More
20 november, 2017
Kommentarer inaktiverade för Silviahemmet 9 Nov

Silviahemmet 9 Nov

För en vecka sen var jag välkommen på ett besök på Silviahemmet som är placerat på Drottningholm i Stockholm. Silviahemmet grundades av Drottningen för 21 år sedan och fungerar som en daglig verksamhet för personer med demens. Förutom att bedriva demensvård så erhåller de även Silviasyster- samt Silviasjuksköterskeutbildningar. De har ett antal gäster varje vardag, men maxgränsen ligger mellan 10-12 personer. De flesta är där ett par, tre gånger i veckan, men varierar givetvis på behovet för den enskilda personen. De som arbetar på Silviahemmet har alla gått Silviasysterutbildningen och har därmed en hög kompetens gällande vård av personer med demens. Detta är något som verkligen blev tydligt när jag var där på mitt besök.

Jag träffade sju stycken ur personalen, varav det var två stycken som jag följde lite mer under dagen. Innan gästerna började droppa in vid 09:00 så planerades ett schema för dagens aktiviteter och vem som var ansvarig för vad. En person tog hand om köket och lagade all mat, de andra delade upp sig i två grupper anpassat efter dagens gäster. De som jag följde med tog hand om de personer som är i ett relativt tidigt skede av sin sjukdom. Vid klockan tio fick vi hembakat bröd till frukost och satt och lärde känna varandra. När frukosten avslutats tog vi en lång promenad på 1,5 timme i ett superfint skogsområde innan vi begav oss tillbaka för lite yoga. Jag själv älskar ju yoga och lyckades såklart somna under avslappningsmomentet. När jag vaknat igen var det lunchtid och det bjöds på en jättegod linsgryta. På eftermiddagen satt vi i sofforna och spelade ett Quiz-spel med frågor om länder, resor osv innan dagen avslutades alla skulle åka hem igen. Silviahemmet har väldigt fina lokaler och är väl anpassat efter gästerna. Det fanns många olika rum, varav ett aktivitetsrum, ett ”finrum” som användes vid speciella tillfällen, ett lite större rum som fungerade som allrum där det var högt i tak och flera stora fönster som skapade ett jättefint ljusinsläpp.

Det märktes väl att personalen alltid satte gästerna i första hand och vården var verkligen personcentrerad. Dessutom fanns det gott om personal i förhållande till antalet gäster vilket underlättar arbetet, till skillnad från hur det kan se ut på liknande verksamheter. Jag förundrades även över gästerna och deras förhållningssätt och positiva inställning till sin diagnos. Även om de givetvis önskade att de var friska, så fanns det fortfarande hopp och en stor livsglädje. Min tidigare erfarenhet inom demensvård skiljer sig en del, då de patienterna varit så pass sjuka att de inte riktigt vetat om att det faktisk är det. Men dessa personer var väl medvetna om sin situation, vilket gjorde att jag blev förvånad över att de ville prata om demens i så stor utsträckning.

Jag har verkligen fått en helt ny inblick i hur ”förstadiet” av sjukdomen kan se ut och hur man kan bemöta dessa personer! Så jag är oerhört tacksam att få ha varit på besök på Silviahemmet och fått se deras verksamhet.

Read More
21 oktober, 2017
Kommentarer inaktiverade för VFU-konferens 2017 och Vårdgalan

VFU-konferens 2017 och Vårdgalan

Idag har jag precis kommit hem från en händelserik vecka. I onsdags satte jag mig på tåget mot Stockholm för att checka in på Hotel Birger Jarl. På kvällen var det middag med det gäng som tillsammans har planerat VFU-konferensen, bl.a. några från SSF men även Karolinska Institutet som var årets samarbetslärosäte. Vi åt på The Market som hade väldig god ekologisk och närproducerad mat. Dagen efter var jag på plats i konferenslokalerna klockan 08:00 för att hjälpa till med registrering av alla deltagare, samt leda utställare och föreläsare till rätt lokaler. Jag var även med och lyssnade på några av föreläsningarna som var väldigt intressanta, även för mig som hör och ser allt ur ett studentperspektiv. Konferensen är främst riktad till de som handleder sjuksköterskestudenter, men även chefer och andra professioner, så som fysioterapeuter, var deltagande. Under dagen satt jag även i Svensk sjuksköterskeförenings egen monter för att svara på frågor och värva medlemmar. När dagen var slut hann jag bara hem och byta om för att sedan ta mig till Münchenbryggeriet där kvällens fest skulle hållas. Det bjöds på en väldigt god tre-rätters middag och mycket trevligt sällskap. Jag rundade av vid 23-tiden för att ha energi kvar till följande dag.

Dag två på konferensen satt jag även då med på några föreläsningar och hjälpte till att springa runt med mikrofoner under frågestunderna. På eftermiddagen tog jag mig tid att gå runt till de olika utställarna för att samla på mig lite material, men även för att networka lite. Det är så roligt att få så mycket positiv respons på min idé och att få höra hur efterlängtad den är. Det känns bra att kunna sprida information och vetskap om stipendiets existens och jag blev tillfrågad att skriva om min idé och stipendiet för Tidningen Ä som är ett magasin som vänder sig till sjuksköterskor inom äldrevården. Jag kommer även skriva en artikel åt SSF om dagarna som ni får hålla utkik efter!

När konferensen började närma sig sitt slut så kilade jag direkt vidare till Vårdgalan som hålls av Vårdförbundet. Den första talare jag hörde var socialministern Annika Strandhäll som diskuterade bl.a. vårdbudgeten, vilket lät väldigt hoppfullt. Efter det talade Mats Tyrstrup om framtidens vård innan det var dags för de nominerade till Vårdförbudspriset att presentera sina verksamheter och hur de arbetar med personcentrerad vård. Just personcentrerad vård är ett ämne som jag själv brinner för, så det var väldigt lärorikt och spännande att höra hur andra resonerar och arbetar kring detta. Efter det hann jag med att mingla lite kort innan jag tyvärr var tvungen att bege mig hemåt. Jag hade gärna stannat kvar längre men man kan inte göra allt här i livet dessvärre.

Det var lite kort om vad jag hunnit göra senaste tiden. Jag försöker planera in så mycket som möjligt nu på slutet för att inte gå miste om något, detta är verkligen en chans att ta tillvara på.

Jag vill avsluta med att säga att jag hoppas att alla som har en idé faktiskt tar sig för att skicka in den, det är alltid värt ett försök!

Read More
6 oktober, 2017
Kommentarer inaktiverade för Partnermöte

Partnermöte

Hej!

Tiden tickar på och mitt QSNA-år börjar närma sig sitt slut. Det känns sorgligt såklart, men med det nya året kommer även nya utmaningar – att ge sig ut i yrkeslivet på riktig som sjuksköterska. I januari 2018 tar jag min sjuksköterskeexamen och jobbsökandet har precis startat. Jag försöker tänka på var jag vill vara, vilka krav jag har på min framtida arbetsplats samt vad som kommer gynna mig mest under mina första år i professionen. Att få allt detta att gå ihop är inte så enkelt, men jag tror mig ha ett hum om var jag kommer att hamna till slut.

Här om veckan var jag på ett partnermöte med alla företag som på olika sätt är med och samarbetar med stipendiet och SCI. SCI presenterade lite själva om hur verksamheten går, vad som är på gång och jag fick möjlighet att hålla i en presentation om hur året hittills har varit. Det är viktigt att hålla alla som medverkar kring detta uppdaterade för fortsatta goda samarbeten. Sedan tycker jag att det är väldig trevligt att får träffa personerna bakom som gör allt detta möjligt för mig!

/Saga

Read More
8 september, 2017
Kommentarer inaktiverade för Höst, etiska rådet och anti-rynkkrämer

Höst, etiska rådet och anti-rynkkrämer

Kalla, mörka morgnar och kvällar är nu mera ett faktum så här på höstens begynnelse. Sommaren är officiellt över och jag kan inte riktigt avgöra om den ens har varit här. Antalet gånger jag badat i Mälaren kan räknas på en halv hand och huden är sådär härligt likblek. Nåväl, detta betyder att jag påbörjat min sjätte och sista termin på sjuksköterskeutbildningen. Hela sista terminen kommer enbart bestå av praktik på fyra olika placeringar. Jag körde igång i måndags på rättspsyk, vilket kan vara det område där jag har som minst kunskap kring. Jag är dock inte den som ger upp vid utmaningar, däremot känner jag att kurslitteraturen faktiskt kan komma väl till hands under denna fyra veckors-period.

Igår var jag på höstens första möte med SSF Etiska råd. Gårdagens samtalsämnen var bland annat eutanasi (dödshjälp), ett ämne som jag själv kommit i kontakt med flertalet gånger under mina år inom vården. I Sverige är dödshjälp olagligt (än så länge) men min personliga åsikt är att det i framtiden bör förändras. Jag har nog blivit färgad av allt lidande som jag dels har bevittnat själv och dels allt som framkommer till och från på nyheterna, i artiklar etc.

Vi diskuterade även omskärelse av pojkar, som vår gäst Mats Birgersson berättade mer om. Jag lärde mig bland annat att det existerar hudkrämer med förhud i som sägs vara en bra ingrediens mot åldrande (?!). No more anti-rynkkrämer för mig 🙂 Sorgliga fakta är att många nyfödda pojkar omkommer vid dessa ingrepp.

Jag brukar även delge mina uppfattningar om min utbildning och vad jag stöter på inom vården. Det kan handla om allt från etiska dilemman som jag råkat ut för, till vad jag har för åsikter om utbildningens upplägg, innehåll osv. Vi diskuterade vad för område de som går utbildningen har tänkt att arbeta inom efter studierna. Majoriteten kommer förmodligen hamna inom somatiken (främst akutsjukvård) och många har siktet inställt på barnmorske-vub:en. Jag själv känner mig rätt så ensam när det kommer till mitt intresse för äldrevården. Anledningar till den stora skillnaden måste ju präglas av något, antingen utbildningen, samhällets bild av var man ”bör” jobba som sjuksköterska, eller grupptryck. Jag besitter givetvis inte svaret på frågan, men någon gång bör man finna det för att öka spridningen.

Mötet var lika givande som vanligt och jag vill passa på att återigen tacka Åsa Moberg Boije för boken Vägen till patientens värld och personcentrerad vård av Dahlberg & Ekman, där Åsa själv har skrivit ett kapitel.

Bild på mig från min sista sommar som undersköterska på Palliativa enheten.

Read More
15 juni, 2017
Kommentarer inaktiverade för Vad har hänt?

Vad har hänt?

Det var ett tag sedan jag skrev sist och förutom att jag avslutat termin fem av utbildningen (+ skrivit min sista salstenta någonsin) så har jag även hunnit med flera QSNA-händelser.

Svensk sjuksköterskeförening
I slutet av april hälsade jag på Svensk Sjuksköterskeförening. Det blev en heldag med massor av information gällande deras organisation och personerna bakom. Föreningen håller till på Baldersgatan 1 på Östermalm där de har befunnit sig sedan 2004 i en jättefin sekelskiftsbyggnad. Interiören är inspirerad av 1900-talet som bryts av med moderna inslag. Utan att försöka låta som en mäklare allt för mycket så vill jag säga att det var en givande dag där en full kasse med broschyrer om bland annat stadgar, forskning och eHälsa samt en bok om svensk sjuksköterskeförening fick följa med mig hem. Dessa kom väl till hands till diverse inlämningsuppgifter senare under terminen.

Etiska rådet
Drygt en vecka efter mitt besök hos svensk Sjuksköterskeförening var jag där igen i ett annat ärende. Jag sitter som adjungerande studerandeledamot i deras Etiska råd under mitt år som QSNA-vinnare. Exakt vad som diskuterades under dagen tror jag kan vara konfidentiellt så jag väljer att utelämna det. Hursomhelst så var det givande och intressanta diskussioner och etik är ett ämne som är ständigt återkommande under hela utbildning och mitt framtida jobb. En kan tycka att etik mest handlar om sunt förnuft, men jag själv anser att det är mycket mer komplext än så och sunt förnuft för mig kan skilja sig helt åt vad någon annan tycker. Därav är det viktigt att vi relativt kontinuerligt får etiska fall att lösa under utbildningen, som hjälper oss att få igång hur man kan/bör tänka ur ett etiskt förhållningssätt.

Dementia Forum X
Den 17:e och 18:e april var jag tillbaka på Kungliga Slottet för att hjälpa SCI med Dementia Forum X. Första dagen bestod av förberedelser, som att sätta ut namnskyltar, sätta ihop teknik, gå igenom planeringen och så vidare. Jag stannade kvar i Stockholm över natten på Generator Stockholm då allt skulle sätta igång redan klockan 07:00 dagen efter. Den 18:e blev en lång jobbdag med allt från att hjälpa gästerna att hitta rätt inne på slottet, leda seminariegrupperna till rätt rum i prins Bertils lägenhet, dela ut goodiebags och sedan äta middag på Fotografiska tillsammans med alla gäster. Närvarande var bland annat vår Drottning Silvia och Drottning Sofia av Spanien.

Här ser ni en del från SCI-gänget + medhjälpare. Foto: Yanan Li

Middag på Fotografiska. Foto: Yanan Li

En bild på mig och min bordsherre Lars Gatenbeck.

Polen

I början av denna månad begav jag mig till Polen för en veckas internship på Medicover i Warzawa. Jag bodde i en modern lägenhet (som hade säkerhetsvakter dygnet runt) i närheten av sjukhuset. Tyvärr var det 12 km till centrum, så dit var jag enbart ett par gånger. Första två dagarna var jag på obstetrikavdelningen, jag vet inte om det har med årstiden att göra men det var väldigt lugnt. Det som förvånade mig mest var att det var tillåtet med ringar, armband, klockor och nagellack. Samt att jag aldrig såg någon använda plastförkläde. Roligast under de dagarna var när jag fick vara med och se på ett kejsarsnitt. De verkade gå till ungefär som i Sverige, förutom att de inte verkar göra någon Apgar-bedömning (där barnets vitalitet poängsätts).

Bild på innergården i lägenhetskomplexet.

Dag tre var jag på kirurgavdelningen. Under den dagen var det mest antibiotika som skulle blandas och ges. Även där förvånades jag (och hon jag gick med) över att vi i Sverige använder handskar vid antibiotikablandning medan man verkligen inte gör det i Polen. Jag hade gärna velat ha ett förkläde och fläkt också, särskilt då jag inte är van vid att blanda med uppdragningskanyler då jag under min praktik på onkologen hade hjälp av ett slutet system. Detta resulterade i missödet att jag lyckades få en dos Cefotaxim eller nåt i ansiktet 🙂

På kvällen den dagen åkte jag in till centrum och sprang på en svensk gammal vän från gymnasiet. Jag gick med dem ett tag för att leta efter nåt monument. Sedan mötte jag upp årets polska vinnare Natalia och gick i Old Town. Därefter tog vi tunnelbanan hem till henne, beställde polsk pizza, åt choklad och drack öl.

Old Town i Warszawa.

Dag fyra och fem tillbringade jag på operationsavdelningen där jag fick se sammanlagt åtta operationer. Första dagen var det ortopedi, där jag såg två axeloperationer, två knäoperationer och en fotoperation där en tumör avlägsnades. Andra dagen var jag med på en ryggoperation och två vaginarekonstruktioner.

Det var både spännande och påfrestande att besöka Polen. De största svårigheterna var språket, då det var få som jag upplevde kunde/villa prata engelska. Om jag hade haft min app färdig hade det underlättat en hel del. Trots det så är jag glad över att ha fått chansen att genomföra detta besök och jag tar med mig en hel del inför framtiden.

 

Read More
28 april, 2017
Kommentarer inaktiverade för Ceremonin

Ceremonin

Onsdagen den 19 april var dagen då jag för första (och förhoppningsvis inte sista) gången fick äran att träffa Drottningen. Jag var egentligen mest nervös över att talet som jag skulle hålla var tvunget att vara på engelska, men som både livet och Timbuktu ständigt påminner en om så löser sig allt och så även mitt knackiga uttal.

Hela dagen gick i rasande fart och jag kan nu i efterhand känna att mitt medvetande förmodligen var på flera platser än just slottet under ceremonin. Dagen började med en introduktion av stipendiets uppkomst och syfte samt ett tal av Drottningen innan vi fick komma upp en och en och ta emot utmärkelsen. Därefter skulle jag hålla mitt lilla tal där jag bland annat drog paralleller mellan bebisar och patienter som inte talar samma språk som en själv, vilket makes more sense när man hör hela talet, vill jag tro. Sedan delades det gigantiska blombuketter och checkar till höger och vänster samtidigt som alla pressfotografer passade på att fota hela förloppet. Detta ledde till att jag var lite halvblind när jag skulle gå av scenen, men jag lyckades ta mig ner utan större problem. Efteråt var det mingel med alla gäster och ännu flera foton. De som känner mig väl vet att jag är kräsen när det kommer till att bli fotad och framförallt vad som publiceras, men nu var det bara att gilla läget. Jag hade en väldigt rolig dag och jag är tacksam för min mamma och min bror som var med mig. Det kändes särskilt speciellt att ceremonin tog plats på slottet detta år!

Dagen tog slut och jag likaså, men det var bara att ladda om inför fredagen då jag skulle besöka Svensk sjuksköterskeförening för att se deras verksamhet.

/ Saga

 

 

Read More
  • Kontakta oss

    SWEDISH CARE INTERNATIONAL AB
    Gyllenstiernsgatan 12, 115 26 Stockholm
    www.sci.se

  • QUEEN SILVIA NURSING AWARD

    Instiftades som gåva till H.M. Drottning Silvia på 70-årsdagen den 23 december 2013 av Swedish Care International och våra partners.
    Läs mer

  • STIPENDIETS SYFTE

    Priset syftar till att skapa attraktivitet, kreativitet och möjlighet för sjuksköterskestudenter att bidra med idéutveckling och förslag till framtidens vårdutmaningar inom äldre- och demensomsorgen.
    Läs mer